Ett inlägg från förr - Grattis bloggen 3 år!

Idag har jag bloggat i 3 härliga år och jag firar med att bjuda på ett av de första inläggen.

Bekännelser från sängkanten

27 juli 2006 kl. 17:23

Låg inatt och tänkte lite på det här med att sova ihop. Att somna med någon kan ju vara så himla mysigt - såklart beror det lite på personen och situationen men om allt står rätt till kan tom ett one night stand vara riktigt mysigt att somna med. Man ligger där, nakna och svettiga och trivs i varandras sällskap. En arm läggs om dig, fingrarna flätas in i varnadra och man känner hans andning i nacken - och man njuter. Ett fånigt leende sprids på dina läppar och du är glad att han ligger bakom dig så att han inte ser hur fjantigt lycklig du ser ut just nu. Det går en minut, fortfarande mysigt. Två minuter - nu börjar du känna av hur varmt det är i rummet. Tre minuter - Hur kan han redan ha somnat? Själv är man ju klarvaken. Shit så varmt det är... Fyra minuter - Måste han ligga så nära inpå mig? Kan ju inte röra benet... Fem minuter - kramp i fingrarna. Ihopflätningen av fingrarna var väldigt romantisk men nu har du tappat känseln i dem. Sex minuter - F***n så tung han är då. Benet ligger i en väldigt obekväm vinkling som verkade fungera just då... Sju minuter - De djupa andetagen i nacken är nu livliga snarkningar eller grymtanden. Suck. Ingen känsel i benet eller fingrarna och det är varmt! Åtta minuter - Jag dör! Nio minuter - Golvet ser väldigt lockande ut... Tio minuter - Nu ger jag upp! Jag är väl ingen mysromantiker då då. Jag får panik! Putter bort killen och kan äntligen andas. Benet sträcks ut och jag rör lätt fingrarna. Ah! Så skönt. Somnar. Vaknar tio minuter senare och undrar om han inte gillar mig... Han ligger ju så långt borta... Livet som lilla Linda är inte lätt, men det är j***ligt kul ibland;-)