Visst är vi mammor fantastiska - vi kämpar för och med våra små. (Ja, pappor är också kämpar och människor utan barn är det också men nu handlar det om oss mammor.)
Resten av dagen har gått rätt bra men jag känner mig väldigt, väldigt trött. Vi var på lekdate efter förskolan och B var jättesnäll och skötsam (mestadels) och bråkade inte någonting (med mig iaf). Vi åkte hem, hon badade och jag fick ett kort raserianfall när hon la sig ned på badrumsgolvet och slickade i sig badvattnet men annars gick allt bra. Vi körde repris på gårdagens spaghetti och köttbullar och sedan har vi kollat på tv resten av kvällen. Grefven jobbade sent och eftersom unge H somnade på min arm runt halv sju så fick B vara uppe tills pappa kom hem och la henne.
Jag tänker strax ta mig en stor kopp te (jag är ju ändå uppe och kissar/ammar/byter blöja flera ggr/natt) och äta mer choklad.
Tack för all kärlek idag!
Låter skrämmande likt min kväll, minus skrikkoliken. Men pocketen fick se TV till maken kom hem. :) Nu blir det en pytteliten tekopp känner jag, innan läggdags. Pixi har skrikit sig till sömns men sover troligen resten av natten å andra sidan. Fy, vad bra vi är ändå.:-)
SvaraRaderaOuf, skrikkolik har vi turligt nog sluppit, stackars dig (er). Ja, vi är fantastiska!
Radera