Fysikintresset ligger i generna

Idag höll mina elever utredande tal om olika astrofysiska begrepp. Det var, tro det eller ej, ganska intressant att lyssna på. En som verkade väldigt intresserad var lille mini-Grefven i magen som aldrig sparkat så aktivt som just under redovisningarna. Antingen så sparkade han glatt för att han gillade det han hörde eller så sparkade han i ren protest (de kanske sa fel eller så). 

Att det är Grefvens fysikgener jag har i magen är iaf väldigt tydligt.