Vad händer här då?

Ja, här händer allt och ingenting samtidigt och ändå får jag inte bloggat något. Mestadels åker jag fram och tillbaka till sjukhuset i Kungsbacka - träffar barnmorskan, ortopeden, arbetsterapeuten, vattengympar mig, går i föräldragrupp och nästa vecka ska jag träffa en förlossningsläkare och diskutera tidigareläggning av födseln. Mina händer blir värre och en operation kommer inte hjälpa, alltså är ett alternativ att föda ganska snart.

Jag är hur redo som helst för det, att gå omkring med konstant smärta och ofungerande händer är inte att rekommendera. När jag blev sjukskriven tänkte jag att "ja ja, jag kan ju i alla fall sitta och läsa och blogga". Mhm... Förutom att händerna stelnar till när jag läser och då värker de. Högerhanden domnar när jag sitter vi datorn så blogga blir en pina istället för ett nöje. Inte heller kan jag hjälpa till med renoveringen, eller ens göra sådana småsaker som att sätta igång en tvätt vissa dagar.

Men men, det finns de som har det värre, jag ska inte klaga. Eller jo, det ska jag. Och det gör jag. Det är minsann väldigt synd om mig. Men jag har tur samtidigt, mitt barn mår bra i magen och jag har en underbar man som masserar min rygg och mina fötter när jag ber honom, jag har en svärmor och svägerska som hjälper mig med matlagning när det behövs och jag har iaf numera ett fungerande kök och en brasa att värma mig vid. Förutom värken är egentligen mitt problem bara att jag har alldeles för mycket tid att bara sitta och tänka och stressa upp mig över.

Ska försöka hitta tillbaka till läslusten, idag har det fungerat bra att läsa om jag samtidigt knådade en lera jag fått från arbetsterapeuten. Knådeliknådknåd.