Igår var vi iväg på första mötet med en föräldragrupp. Vår vana trogen kom vi såklart sent, dessutom åkte vi till fel ställe. När vi väl hittat rätt var jag redan avogt inställd till detta och ville åka hem och sura. Men men, det kanske är bra med lite info osv.
Det började med att barnmorskorna som ansvarar för gruppen berättar om vad vi ska göra. Jag ville hem.
Sedan fick vi presentera oss - åh så skojsigt det blev när blivande mammor och pappor presenterade sig med att de bodde på samma ställe och skulle ha barn samma dag som sin partner. Jag ville hem.
Sedan delades vi in mammor och pappor i två grupper och skulle prata om frågor inför förlossningen. Jag tog tillfället i akt att babbla på. Lite skönt att höra att de andra blivande mammorna inte heller ville veta något om förlossningen. Jag kunde tänka mig att vara kvar en stund.
Efter detta skulle vi lära oss att andas genom värkarna. För att simulera värkar skulle Grefven nypa mig hårt i låret och påminna mig om att andas. Låtom oss säga att smockan hängde i luften... När en "värk" var över skulle partnern (dvs Grefven) beröra och belöna. Grefven började dra fingrarna över mina ögonbryn - inte min idé om belöning. Vill ha choklad.
Sedan var det fruktpaus. Jag gick på toa och ville åka hem.
Efter detta börjades det prata om förlossningen - hur den börjar, vad som händer osv. För att inte krevera på stället satt jag och sjöng små fina sånger i mitt huvud. Lilla fröken E sparkade som en galning i magen - tror inte hon ville höra om födseln hon heller. Efter detta åkte vi hem.
Frågade Grefven vad han tyckte. Det enda han tog med sig från träffen var att barnmorskorna sagt att det är bättre att andas genom näsan så att inte kväveoxid bildas i bihålorna.
Han kommer vara så behjälplig när bebisen ska ut...
Vem är sötas just nu? Småsura Mrs E såklart. Kram till dig :-)
SvaraRaderaDe NOP er? Fy fan vad jag hade blivit arg. Vi fick ova genom att halla i isbitar, forst gick det inte alls lange och det gjorde ju som sadar varkande ont. En stund senare fick vi prova igen fast da andas ratt och da gick det anda tills isbiten smalt.
SvaraRaderaDet varsta pa vart mote var nar hon fick oss att rita en cirlel pa 10cm i diameter. Jag fattade inte varfor och sen helt plotsligt gjorde jag det och da borjade jag ma illa och David fick lova att det inte alls var sant. Mitt tips ar att ha en sadan dar stor boll for da kan man sitta och gunga fram och tillbaka pa den istallet for att vara uppe och ga nar man ar skittrott. Allt det andra fixar du sa bra sa. Du overlevde Falun i hur manag ar som helst, det har ar mycket lattare!
Kram
Johanna: Tack :-) Kram tillbaka!
SvaraRaderaEms: Boll låter bra, gillar också att du jämför en födsel med att bo i Falun - är det för att det var så litet där? :p Kram!
Haha, jag kan se det framför mig. Kanske Henke kan räkna på krafter mm under förlossningen..?
SvaraRaderaFick ni intenypa tillbaka? det fick vi? Thomas tyckte hela tiden qatt jag nöp för löst, "du får ju ta i, annars är det ju ingen mening"...