När eleverna går mig på nerverna, kollegorna ställer för många frågor och jag helst av allt bara vill ta min väska och dra ut på stan och fika resten av livet (rätt ofta på sistone...) så brukar jag låsa in mig på toan och mima* fram ett rejält vrål.
VRRRRRRRRRRRRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!
Det hjälper litegrann iaf.
* Om jag hade vrålat högt hade ju folk undrat vad som hänt, bättre att mima då. Men sålänge man gestikulerar samtidigt så känns det rätt äkta :p
Jag brukar ta fram iPoden spela en låt på hösta volym och mima med. Då brukar det släppa.
SvaraRaderaHar gjort så innan, men nu sitter jag så centralt och har glasfönster överallt så alla ser mig :-p
SvaraRaderaJag var inte sa ordentlig att jag gick undan - jag brukade luta mig fram och banka huvudet i skrivbordet och 'teaterviska' "I am not going postal, am NOT going postal..." om och om igen och se, da fick jag vara ifred!
SvaraRaderafunkar skitbra - de andra kanske undviker dig nagra dagar eller tar langa omvagar nar ni mots i korridoren men man far iaf vara ifred.
;)
Vråla på du! Väntar tills i bilen på väg hem de dagar som det behövs. Men en ibland behöver man ta till knepet redan på morgonen, inte alltid som allt går som på räls där heller!
SvaraRadera;-)
Idag hade det verkligen behövts ett jättevrål för min del! Jag ska nog göra som du nästa gång (typ imorgon)!
SvaraRaderaJag brukar gå och mima och göra fula grimaser i korridoren när ingen ser. :) Eller ta i från tårna och skrika rakt ut, ljudlöst. Lite hjälper det. :)
SvaraRaderaKom in och skrik på mig, så får våra kollegor något att snacka om!
SvaraRaderaEms: Jag provade att banka huvudet i skrivbordet igår men en elev blev skraj och började skrika åt lärarna att jag blivit galen... Ska nog inte göra om det...
SvaraRaderaSpader: Problemet är ju att jag cyklar till jobbet, vill inte vara "psykot på cykeln"
Jo: Hoppas det funkade
Hönan: Bra tips :p
Cila: Nja...