Jag sydde mig ett babynest

Ligger man vaken på tidiga mornar så kommer man på saker man bara måste ha/göra - t.ex. ett babynest. I gult. Jag är väldigt inne i en gul period. Sagt och gjort, jag letade upp beskrivningar här och här, jag åkte och köpte tyg, vadd, snöre och kantband och sedan flyttade jag (okej då, Grefven) ned min symaskin till vardagsrummet.

Lite pilligt, ganska så kul och jag är nöjd trots att det är lite ojämnt. 

Först ritade jag mönster och klippte ut tyget. 

Sedan sydde jag lite (och matchade nagellacket med tyget såklart). 

Kantbandet var pilligt, men det gör allt lite finare.

Fyllde med vadd - dock hade jag ca 0,5m för lite så ena sidan blev jättetjock och den andra fyllde jag med restvadd så den blev smalare. So what? Trädde sedan i snöret - gah så pilligt! Var helt svettig efteråt och fick ta en dusch. 

Det kändes bra iaf, man ser ju att det skulle bli något. "Bara" till att sy ihop nedtill och sätta dit kantband kvar...

Inte så "bara" visade det sig - det gick inte att göra med maskinen så det blev till att handsy. SJUKT PILLIGT! 

Men vet ni vad? JAG KLARADE DET!!! Babynestet är färdigt, jag avslutade ett syprojekt och jag är riktigt stolt och nöjd. Cartman gillar det inte men jag är övertygad om att bebisen kommer att älska detta mästerverk hand ömma moder gjort till honom. 

Skulle han mot all förmodan inte gilla sitt babynest så tar hans storasyster gärna över det...