Det har gått sisådär de senaste månaderna för mitt viktväktande, inte så att jag börjat gå upp men jag har blivit lat och ramlat av vagnen (så att säga). Det gick lite för snabbt och lätt i början, jag gick ned ungefär 1kg i veckan och märkte att jag kunde äta det jag ville utan att det påverkade. Detta gjorde att jag blev kaxig, vågade göra "fel" val och släppa på den hårda kontrollen.
Och nu har jag riktigt nedrans svårt att komma upp i vagnen igen. Säger mig hela tiden att jag ska skärpa mig igen "nästa vecka" och så blir det fel en dag och så måste jag vänta en vecka till. På gårdagens möte handlade föreläsningen om att slänga av sig "offerkoftan" - jag var liksom bara tvungen att stanna och lyssna. Först placerade min coach en annan tjej jämte mig och sa att vi skulle prata med varandra. Vi förstod snabbt varför då vi var i exakt samma sits. Sedan var det som att föreläsningen handlade om mig - jag har klätt i mig i en stor och mysig offerkofta och ligger så skönt där att jag inte vill ta mig ur den.
Nej, nu får det bli skärpning. Jag har 9 kg kvar till Viktväktarnas målvikt (vi är inte helt överens om vad jag ska väga, de säger 64 och jag säger 70) och jag vill åt guldstjärnan. Sommarlovet som börjar om fyra veckor kommer vara en riktigt svår utmaning för viktnedgång - iofs kan jag träna mycket men jag vet också att utan rutiner och något att göra så blir jag uttråkad och lat och vill mest småäta. Det är just därför jag vill skärpa till mig de här fyra veckorna som är kvar. svårt dock, stressigaste tiden på jobbet är nu och då brukar det vara svårt att prioritera träning och rätt mat...
Wish me luck - jag har utmanat mig till -2kg senast midsommar.
Det är så retfullt, att det är så svårt att komma upp på banan igen. Fast man egentligen vet att det går rätt enkelt när man väl är där. Jag har inte en chans att komma upp på banan just nu. Fast jag också vet att jag skulle må bättre av det. Var sak har sin tid, tänker jag. Och jag tror att du fixar dina två kilon till midsommar!
SvaraRaderaTack :-)
Radera