Skilsmässojoggen

När maken föreslog att vi skulle ut och jogga ihop var jag tvungen att fråga om han inte tyckte att det här senaste året med bebis och renovering har varit en tillräckligt stor påfrestning för vårt äktenskap... 

Ni som inte känner oss undrar nu varför? Såhär är det;

Grefven = maratonlöpare, träningsentusiast, vältränad liten sak

Jag = överviktig dramaqueen med korta, tjocka ben som låter huvudet ta över för mycket när jag ska springa och får därför JÄTTEONT i benen efter ca 200 meter

Vid de få tillfällen vi joggat ihop har han gett mig massvis med bra tips medan jag flåsande har försökt döda honom med ren tankekraft (vilket som tur är inte fungerat, jag älskar ju honom trots allt). 

Så, nej, vi ska nog inte jogga ihop, älskling.