Ibland krävs det väldigt lite för att jag ska bli glad.
Imorse klev det på en jättesöt kille med väldigt vackra, leende ögon på spårvagnen. Jämte honom ställer sig en tjej och på sättet han tittar på henne tror jag att de är ett par. Efter ett tag märker jag att det är de inte - de verkar inte ens känna varandra. Han står, helt odiskret, och ler och tittar på henne med sina leende ögon och hela han utstrålar lugn och lycka.
Jag stod och iakttog detta och bara njöt - det var så vackert. Nån dag hoppas jag att någon kommer se på mig så...
Jag vill också hitta någon och bli kär och som tittar på mig så där nyförälskat som man gör.
SvaraRaderaDå får vi se till att vi båda får det vi önskar :-)
SvaraRadera