Det som inte får hända...

... har på sätt och vis hänt. Ja, det finns värre saker i livet men jag tycker ändå att det här är ganska jobbigt. 

Mina glasögon har gått sönder. BÅDA paren! Detta är jobbigt på grund av: 

1. Älskar mina Dame Edna-bågar.

2. Behöver glasögon för att kunna se. 

3. Är inte svinrik pga mammaledig. 

4. Vet inte vilken form och färg jag vill ha på nya bågar. 

5. Älskar verkligen mina Dame Edna-bågar. Superdupermycket! 

6. Är inte lika förtjust i par nummer 2 men surt att de också pajat. 

Saker sonen säger (typ)

Med lite fantasi kan man tycka att Henry säger vissa ord redan nu. Att han babblar är det inget tvivel om (känner ni mig och Grefven så vet ni ju vad han har att brås på). Mycket "dada", "iihhh" och väsande "ssssss" kan man få höra, men ibland låter det nästan som att han får ur sig ett ord. 

"Hässsst"

"Titta"

"Ssssnippa"

"Heejj"

"Bitta"

Så här söt är han förresten när han väcker mig 5.42 på morgonen. 

Min son...

Han som brukade sova så bra. Han har slutat med det. Vaknar nästan en gång i timman och gallskriker hysteriskt - inget hjälper. Klappa honom, stoppa i nappen, ta upp och krama, vagga - ingenting. Han fortsätter skrika hysteriskt - som att han är rädd. Mat hjälper lite - men hur mycket kan man mata på natten? Amma kan jag nästan inte längre så han blir bara förbannad när tutten tar slut. 

Man blir galen av sömnbrist. Jag förstår det nu. Koko. Arg och bitter. För att råda bot så tränar jag så mycket att kroppen är öm och jag vill äta hela tiden. Inte bra, men ändå lite bra. Jag får iaf energi av träningen. 

På dagarna är han hur go som helst - glad och spexig. Han tar sig fram nästan obehindrat i sin gåstol och utforskar huset. 

Hoppas bara han finner sömnro snart igen!

En löpare till i familjen

Jag har blivit biten av träningsdjävulen - något har hänt i min kropp som gör att jag vill träna hela tiden. Jag blir sugen på att springa lopp (ska springa Vår rusets 5km med Viktväktarna), jag vill ut och springa varje dag och jag läser massor med löpartidningar. Kanske är det Grefven som smittat? 

Förra veckan inveg jag mina nya fivefingerskor och igår cyklade jag ut till Tjolöholm och joggade en liten runda Grefven visat mig. Den visade sig vara 3,9km så jag sprang runt lite på parkeringen efteråt och lyckades komma upp i 5km. Det är första gången på två år som jag kör den distansen!

Har en tanke att jag ska klara milen senare i år :-)

Tre generationer har tjejkväll

Grefven och min pappa åker till Tyskland några dagar så mamma ska bo här under tiden - spännande tycker Brita och Henry. 

Ikväll hade vi tjejkväll (Henry var med en stund men gav sedan upp) och tittare på "Bridget Jones' baby", åt popcorn och drack te. Väldigt mysigt. Iaf två av tjejerna dreglade över Colin Firth...

Inviger födelsedagsskorna

När jag fyllde år (i november) så fick jag ett par fivefingerskor av Grefven och barnen. Jag har tidigare år joggat i hans sådana men nu var det dags att få egna. 

Idag blev det invigning - Grefven satte barnen i dubbelvagnen, vi satte på oss våra fivefingers och så begav vi oss ut till Tjolöholm för att testa en grusad slinga ute i skogen där. Tyvärr glömde vi löparklockan hemma så vi vet inte exakt distans men vi gissar på mellan 3-4km. Vacker natur, lagom med backar och härligt väder - det var jätteskönt! Alldeles lagom distans för invigning och jag orkade jogga hela vägen :-) 

Ska ta och testa slingan med löparvagnen också någon dag. 

7 månader!

Exakt så här söt och glad blir han om man överraskar honom med pussar på halsen. Kanske har han ärvt sin mammas kittlighet där... 

Go' och glad för det mesta men sover väldigt dåligt om natten numera. Han väcker mig en gång i timman - inatt var både jag och Grefven zombier. Jag hoppas att det bara är en fas - tand på gång kanske? Just nu verkar han ju dessutom ha fått storasysters magsjuka så han är trött och gnällig, vill helst bli buren. 

Han har börjat ta sig runt lite i gåstolen, mest bakåt eller åt sidan. Runt, runt i en cirkel. Han äter på telefonluren och älskar att leka med allt vi lägger fram. 

Vi sittränar men det går långsamt, fortfarande är det alldeles för lätt att luta åt ett eller annat håll. 

Det är lättare att sitta i vagnen :-) 

Sötnöten babblar hela tiden - och han älskar att brottas med sin krokodil. Han äter bra och sparkas rejält. Det gjorde han ju redan i magen iofs så inget nytt där ;-)

Vi försöker att läsa böcker ihop lite då och då - han gillar böcker som låter. Jag älskar när Brita sätter sig och läser för honom. 

Avslutar med en bild på syskonen - Brita är iofs 9 månader på bilden men kul att han nu har hennes kläder. 

Skitvind...

Man KAN ju vakna glatt och blogga om sonen som sover. Man KAN tänka att det är en ny sovrutin. Man KAN också behöva väcka honom vid 9 och då märka att det är en lealös spaghettikropp som ligger där. Turligt nog hade han ingen feber men var tydligen rätt tömd på vätska. Han slukade snabbt både välling och vatten för att sedan somna igen. Jag blev lite oroad och ringde 1177 och de tyckte att jag skulle åka in till akuten.

Det är alltså på akuten jag spenderat dagen (iaf tre timmar). Han mår bra - kan ju börja med att säga det. Brita också - idag har hon haft tillbaka sin matlust och energi. Hon tyckte också att det var så kul på sjukhuset att hon frågade om vi kunde åka tillbaka snart. 

Henry har förmodligen en infektion (ev smittad av storsyster och ev i kombination med första tanden som är på väg) - han är trött och lös i magen men äter och dricker ordentligt och har ändå haft lite stunder idag med skratt och bus.

Lärdom: Om ditt barn helt plötsligt sover hela natten så fira inte förrän du kollat att det mår bra :-p

Har vinden vänt?

Klockan är 7.52 och jag ligger vaken i sängen. Henry sover fortfarande. Alltså, på riktigt, HAN SOVER FORTFARANDE! Sedan kl. 1 inatt! Jag vaknar ju f***n UTVILAD! Det har inte hänt sedan han var nyfödd och vi sov runt 12 timmar ihop (med amningspauser iofs). 

Oj oj, den här dagen kan gå hur som helst nu... 

Hoppas, hoppas, hoppas att detta är en ny sovrutin för honom! 

Buns of steel...typ

Igår kom familjen ut på en promenad från sjukstugan - Grefven tog dubbelvagnen och jag småjoggade bredvid - orkade hela 3,5 km utan att gå! Väl hemma tog jag tag i styrketräning - jag har följt Lofsans mammaträning sedan i november och idag var det ett riktigt tufft pass. Svettades som en gris och pustade och stönade som en galning. 

Man kan väl säga att jag känner av det här idag... Träningsvärk i rumpa, lår och armar - men skönt känns det!  

Helgen

Andra skriker "vår!" idag och njuter på uteplatser och liknande. Här hemma har vi haft en mysig familjehelg - oturligt nog framkallad av en magsjuk Brita. 

Natten till lördag kräktes hon värsta Exorcisten-spyan. Man vaknar verkligen till av sådant och shit vad det sanerades! Jag tvättade nog en 7-8 maskiner under natten och lördagen. Brita har spenderat helgen på en madrass i tv-rummet och nu idag har vi äntligen fått i henne lite mat. Hon har feber men kräkningarna är över iaf. Lilla stackaren...

Familjen har ju trots detta haft det rätt mysigt - promenader, filmtittande och jag och Grefven har fått sova ikapp i skift. Jag har hunnit läsa böcker, styrketräna och jogga och Grefven har lagt en väldans massa sten. Alla roar vi oss på olika sätt... Henry har mest ätit, sovit och dreglat ned sina (och våra) kläder. 

Nu hoppas vi på att Brita ska bli frisk snart och att vi andra håller oss friska.