Hurra vad jag är bra!

Hurra för mig, jag överlevde och kom i mål en minut snabbare än när jag senast övade. Jag är grymt nöjd trots att jag inte längre kan använda min ben. Än så länge ser Grefven till att förse mig med allt man kan behöva, får se hur det ska gå sedan...

Anyway, hurra för mig och hurra för de andra tre flickorna som sprang med mig (dvs sprang före mig - jag var såpass långsam att de hann i mål långt innan).