För att minnas henne som den härliga tant hon var så kommer här ett gammalt inlägg från 2006 om henne.
Farmor och hennes bergstoppskarl
Har varit hos farmor en stund idag, det kändes okej. Fick se en glimt av den farmorn jag kände och älskade. När hon ligger där som ett kolli kom skötarna in för att sätta på henne sele och lyfta upp henne med en kran. En av skötarna är en ung (rätt snygg) kille och min farmor säger direkt
- Åh, e de (sjungandes) Aaaaaantooon! Det var längesen nu.
Hon vänder sig sedan mot den andra sköterskan och säger
- Jag brukar ropa så på honom, Aaaaaantoooon, och då står han på bergstoppen och svarar, vi leker det alltså.
Själv sitter jag i en fåtölj och ser på när de hissar upp min farmor i en slags hänggunga. Jag ser mentala bilder av farmor i gungan ropandes på Anton som står på en bergstopp och hör hennes kallelse och direkt hoppar upp på hästen och beger sig ned från berget. (Han lever på 1800-talet och har därför häst och är klädd som Mr Darcy i "Pride & prejudice"). Härligt.
Annars så var det sådär med henne, hon är väldigt trött och nu börjar hon bli lite snurrig. Hon började med att kalla mig för fel namn och sedan fick jag höra att jag aldrig hälsar på (vilket hon även berättade för sköterskan) men sedan innan jag skulle gå sa att hon att jag och en dam är de enda som någonsin hälsar på henne. Tror inte att det stämmer direkt...
Jag blir alltid så supersentimental och lipar på studs när någon går bort, vare sig det är en när/kär till mig själv eller vän.
SvaraRaderaMen nu sitter jag faktiskt här och mysler, för hon verkade vara en cool tant utifrån din beskrivning.
Beklagar bortgången, skönt att du hann träffa henne en sista gång.
Stor kram.
SvaraRaderaTack Tesa, och ja, hon var en cool tant:-)
SvaraRaderaMissy: Tack :-)
Skickar en kram! Bra att hon hann se ringen!
SvaraRaderaDu brukade alltid beratta sa roliga historier om din Farmor sa det kanns lite som att jag traffat henne. Cool tant. Jag tanker pa dig!
SvaraRaderaStor Kram
Vad fint att hon se den fina ringen. Och storyn om henne och Anton lyste upp min morgon. Kram till dig.
SvaraRaderaSpader: Tack, kram tillbaka!
SvaraRaderaEms: Det var precis vad jag kom att tänka på igår, att du och jag alltid pratade om våra farmödrar :-) Kram
Johanna: Kul att höra, blev glad att jag hittade ett gammalt mysinlägg om henne :-) Kram
Jag tänker på det där inlägget om din farmor och hennes bergstoppskarl ibland. Det gör mig alltid lite varm och glad inombords.
SvaraRaderaStor, stor kram, fina du.
Vad ledsamt att höra! :( Men vad skönt att du hann visa din fina ring för henne och berätta om er förlovning! En liten tröst i allt.
SvaraRaderaKramar!
Camilla och Jo: Tack, kram tillbaka!
SvaraRadera