Life's a bitch and so am I

Jag har mått bra de senaste veckorna (vad jag kan minnas iaf) men idag var en sån dag. Ni vet, en sån dag när jag önskar att jag bara kunde hålla käften, en sån dag när jag bara önskar att jag kunde sluta tänka så förbannat mycket, en sån dag när jag önskar att jag kunde bestämma mig för vad jag känner för folk. Jag blir så trött på att min käft ska gå i ett och slänga ur sig precis vad som helst. Jag blir så trött på att min hjärna går på högvarv med alla möjliga dumma, onödiga tankar om livet, universum* och annat skit. Jag blir så trött på att jag ena dagen tror att jag vet vad jag vill och känner och nästa dag inte är riktigt lika säker.

Dessutom blir jag riktigt j***la trött på att jag kan vara en så fruktansvärt okänslig vän ibland som jag var idag. Förlåt gumman, ibland borde jag faktiskt svälja mina egna åsikter och se det ur annat perspektiv. Jag blir också j***ligt trött på att jag inte kan säga sånt här direkt till mina vänner, utan fegar ur och skriver det här istället**.

Japp. Idag är internationella "jag-tycker-inte-om-när-jag-är-sån-här"-dagen. Hurra.


* Okej, så jag tänker faktiskt inte så värst mycket på universum, men det låter så ytligt att bara tänka på livet.
** Vilket gäller annat jag vill säga till folk också. Vågar inte säga det så jag skriver det istället. Fudge vad fegt.

Update: Det är tur att jag lärt mig 3-minuters regeln. Nu mår jag bättre :-)